Ukrainas återuppbyggnad: grön resiliens och digital tillväxt

Ukraina har gått in i en återuppbyggnadsekonomi där de samlade behoven enligt Världsbanken överstiger 500 miljarder dollar. Samtidigt driver EU-närmandet fram en snabb modernisering av regelverk, standarder och tekniska system.

Tre investeringsområden är särskilt centrala:

Energiresiliens: en omställning från sårbara, centraliserade sovjettida system till decentraliserad förnybar energi som vind, sol och biomassa.

Grön industri och infrastruktur: återuppbyggnad av industri och samhällsinfrastruktur i linje med EU:s klimatkrav, bland annat genom grön vätgas, elektrifiering och stora investeringar i civil infrastruktur.

IT och försvarsteknik: ett växande innovationskluster inom drönare, AI och digital offentlig förvaltning, där Diia är ett av de mest kända exemplen.

Sverige är en av Ukrainas mest engagerade partners och har styrt om sin biståndsstrategi för att ge Ukraina högsta prioritet.

Regeringens inriktning: Strategin för återuppbyggnad och reformer 2023–2027

Strategisk omläggning: Sverige prioriterar Ukraina högre i sitt internationella stöd och betonar handel, investeringar och reformdriven utveckling vid sidan av humanitära insatser.

Swedfund: Har fått riktade kapitaltillskott för investeringar i Ukrainas privata sektor och har redan gått in i fonder och bolag med koppling till bland annat IT, teknik och jordbruk.

Business Sweden: Har åter öppnat närvaro i Kyiv för att stötta svenska företag med marknadsintroduktion, partnerkontakter och upphandlingsmöjligheter.

EKN: Erbjuder garantier som minskar betalningsrisker för svenska exportörer till Ukraina.

Sida: Kan stödja förstudier och förberedande insatser för hållbara affärs- och infrastrukturprojekt i Ukraina.

EU har byggt upp ett finansiellt skyddsnät som gör det mindre riskfyllt för företag att gå in i Ukraina.

Ukraine Facility (50 miljarder euro)
Pelare II – Ukraine Investment Framework är särskilt viktig för investerare. Där används 7–8 miljarder euro i garantier för att ge internationella finansieringsinstitutioner, som EBRD och EIB, bättre möjligheter att finansiera projekt i Ukraina.

Vad det betyder för företag:
Stödet söks inte direkt från EU. I stället söker företaget finansiering via en bank. Eftersom EU tar en del av den initiala risken kan banken låna ut på mer fördelaktiga villkor än annars.

Tre starka skäl att agera redan nu:
Nearshoring – Ukraina ligger nära EU och har stark kompetens inom bland annat teknik och IT.
Kritiska råvaror – landet har resurser som är viktiga för Europas gröna industriomställning.
Först in-fördel – tidig närvaro ger möjlighet att bygga relationer och ta position innan konkurrensen hårdnar.

Svensk industri är globalt erkänd för hög kvalitet, avancerad teknik och hållbara lösningar. Samtidigt vill Ukraina återuppbygga starkare än tidigare – grönare, smartare och mer motståndskraftigt. Det skapar en naturlig koppling till svenska företag som söker långsiktiga samarbeten och verklig närvaro på marknaden.